Science Today: Det osynliga

Under kvällens program dyker vi ner i naturvetenskapens mest fascinerande gränsområden. Här arbetar forskare med fenomen som är otroligt små, och ibland inte går att se med det mänskliga ögat.

Från partiklar mindre än atomer till galaxer miljarder ljusår bort bygger vi förståelse för avancerade metoder, modeller och instrument som gör det osynliga synligt. Kvällens talare pratar om teknologier som teleskop, mikroskop och datorsimuleringar och hur dessa öppnar dörrar till världar vi aldrig hade kunnat föreställa oss.

Välkommen till den 14:e upplagan av Science Today, med temat Det osynliga, där tre talare från Karolinska Institutet och Stockholms universitet berättar om sin forskning. Science Today är en återkommande afterwork som startar helgen med en mix av högaktuell forskning och musik från några av Stockholms bästa DJs.

Nästa tillfälle för Science Today är den 22 maj med temat Cellen.

Kvällens talare

David Unnersjö-Jess

Ämne: Att avslöja njurfiltrets dolda arkitektur med hjälp av superupplösande mikroskopi

Njursjukdom börjar ofta med subtila och komplexa skador i njurens filtrationsbarriär – förändringar som till stor del är osynliga med konventionella metoder.

I detta föredrag kommer Unnersjö-Jess att visa hur optisk 3D‑mikroskopi på nanoskala kan avslöja njurfiltrets dolda arkitektur och omvandla komplexa förändringar i vävnadsstruktur till mätbara, kvantitativa data. Målet är att förbättra diagnostiken genom att kunna förutsäga sjukdomsförlopp och behandlingssvar, samtidigt som utvecklingen av nya behandlingar för njursjukdom görs snabbare och mer kostnadseffektiva.

David Unnersjö-Jess är postdoktor vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa på Karolinska Institutet och Department II of Internal Medicine, på University of Cologne i Tyskland.

Josefine Waldthaler

Ämne: Genom skallen: Att göra det osynliga synligt i Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom är en mycket synlig hjärnsjukdom: den förändrar hur en person rör sig, talar och interagerar med omvärlden. Ändå förblir de förändringar i hjärnan som orsakar dessa symtom dolda. Av goda skäl omsluts vår hjärna av ett tjockt kranium – utmärkt för överlevnad, men frustrerande för forskare som försöker förstå vad som händer därinne.

Under århundraden innebar en inblick i den parkinsonsjuka hjärnan att man fick förlita sig på djurmodeller, vävnad efter döden eller de sällsynta tillfällen då en patient genomgick hjärnkirurgi. I dag gör avancerade neuroavbildningstekniker det möjligt för oss att se igenom denna barriär och studera den levande hjärnan i arbete.

Som både klinisk neurolog och forskare har Waldthaler under de senaste tio åren arbetat med personer med Parkinsons sjukdom – både i kliniken och i laboratoriet. I detta föredrag kommer hon att introducera de neuroavbildningstekniker som bygger broar mellan dessa två världar: vissa används i klinisk praxis för att diagnostisera Parkinsons sjukdom, andra tänjer på forskningens gränser.

Genom att kombinera strukturell och funktionell avbildning av hjärnan börjar vi synliggöra det osynliga: varför två personer med Parkinsons sjukdom aldrig är lika, varför svarar vissa på behandling medan andra inte gör det, och hur kämpar hjärnan själv mot sjukdomen.

Gruppledare för ”Funktionell neuroavbildning vid rörelsestörningar”, Daniel Lundqvists forskargrupp vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Giacomo Bortolini

Ämne: Det osynliga blir synligt med James Webb‑teleskopet

Sedan uppskjutningen i december 2021 har James Webb‑teleskopet (JWST) redan revolutionerat den moderna astronomin. Med sina kraftfulla ”infraröda ögon” och sin oöverträffade rumsliga upplösning har JWST öppnat helt nya fönster mot vårt universum – från galaxers bildande och utveckling till stjärnors och planeters födelse.

I detta föredrag kommer Bortolini att presentera några av de mest spännande och aktuella upptäckterna som möjliggjorts av JWST:s extraordinära kapacitet, från de mest avlägsna galaxer som någonsin observerats till häpnadsväckande bilder av närliggande galaxer sedda på ett helt nytt sätt.

All forskning som Bortolini presenterar bedrivs för närvarande inom galaxgruppen vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet.

Giacomo Bortolini är doktorand vid Institutionen för astronomi, galaxgruppen på Stockholms universitet.