Medicinpriset 2025 – Immunförsvarets ordningsvakter

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2025 belönar upptäckter som har ökat vår förståelse för hur immunförsvaret fungerar. Pristagarna upptäckte en tidigare okänd immuncell som kallas för regulatorisk T-cell (TREG).

Immunförsvaret – ett av evolutionens mästerverk

Utan ett fungerande immunförsvar skulle vi inte överleva. Varje dag skyddar det oss mot tusentals olika virus, bakterier och andra mikrober som försöker invadera våra kroppar. Mikrober är mikroorganismer som finns överallt. Vissa har vi naturligt i våra kroppar och de är bra för oss. Andra är ämnen som försöker ta sig in i våra kroppar och kan göra oss sjuka.

Mikrober som angriper våra kroppar kan se väldigt olika ut. Vissa har till och med utvecklat ett kamouflage som gör att de liknar mänskliga celler. En viktig uppgift för cellerna i immunförsvaret är att identifiera smittoämnena och särskilja dem från kroppens egna celler, så att de vet vad de ska attackera.

T-cellerna är viktiga i kroppens försvar

Det finns flera sorters immunceller som har olika funktioner. Pristagarnas upptäckter handlar omen typ av celler som kallas T-celler. T:et kommer från tymus, som är ett organ i kroppen som sitter strax bakom bröstkorgen. Det är där T-cellerna tränas upp. De får lära sig att skilja på vad som är kroppens egna celler och vad som är främmande ämnen. Speciella celler i tymus håller fram en liten del av ett kroppseget protein. T-cellerna ska då inte reagera på dessa proteindelar.

De T-celler som klarar testet får åka ut i kroppen för att där söka efter inkräktare att angripa. Celler som inte klarar testet elimineras. Risken är annars att de celler som reagerade på kroppsegna proteiner i tymus kommer att göra detsamma i kroppen och angripa kroppens egna celler.

T-hjälparceller och T-mördarceller

Länge har forskare känt till att det finns två typer av T-celler:

• T-hjälparceller som patrullerar runt i kroppen. Om de upptäcker en inkräktare larmar de andra celler i immunsystemet.
• T-mördarcellerna som aktiveras av T-hjälparceller och då angriper inkräktaren.

Regulatoriska T-celler

Pristagarna upptäckte att det finns ytterligare en typ av T-celler som fungerar som immunförsvarets ordningsvakter. Dessa så kallade regulatoriska T-celler hindrar immunceller från att angripa vår egen kropp. Ibland händer det nämligen att T-celler som inte klarar testet i tymus ändå slinker igenom. De tar sig ut i kroppen och kan angripa kroppens egna celler och orsaka autoimmuna sjukdomar. Det är sjukdomar som uppstår när kroppens immunförsvar tror att de egna cellerna är fiender och därför skadar friska vävnader och organ.

Regulatoriska T-celler hindrar de celler som smitit igenom testet i tymus från att angripa kroppsegna celler. De lugnar också ner immunförsvaret efter att det har eliminerat en inkräktare, så att det inte fortsätter att gå på högvarv.

2025 års Nobelpristagare i fysiologi eller medicin

Att hitta den nya immuncellen och förstå vilken funktion den har var ett långt och mödosamt arbete. Det påbörjades redan på 1980-talet och pågick fram till början av 2000-talet.

Japanen Shimon Sakaguchi var den som upptäckte de regulatoriska T-cellerna. Amerikanerna Mary Brunkow och Fred Ramsdell gjorde den andra nyckelupptäckten 2001. De hittade förklaringen till varför vissa möss drabbas av autoimmuna sjukdomar. Dessa möss har en defekt gen som gör att de inte kan bilda regulatoriska T-celler. År 2003 knöt Shimon Sakaguchi ihop deras olika upptäckter.

Till mänsklighetens största nytta

Pristagarnas upptäckter har varit avgörande för vår förståelse av hur immunförsvaret fungerar och varför alla inte får allvarliga autoimmuna sjukdomar, som till exempel typ 1-diabetes, celiaki (glutenintolerans), ledgångsreumatism eller psoriasis. Upptäckterna har även sporrat utvecklingen av medicinska behandlingar mot cancer och autoimmuna sjukdomar.

I den här korta filmen får du veta lite mer om pristagarnas upptäckter och varför de är till mänsklighetens största nytta: