Skip to header Skip to main content Skip to footer
Virus
Foto: NIAD

Utställningen producerades under våren 2020 under den tidiga fasen av COVID-pandemin. 2023 tilldelades Katalin Karikó och Drew Weissman Nobelpriset i fysiologi eller medicin ”för deras upptäckter rörande nukleosidbasmodifieringar som möjliggjorde utveckling av effektiva mRNA-vacciner mot covid-19”.

I vår miniutställning Smittsamt lyfter vi fram Nobelprisbelönade forskare som ökat vår kunskap om virus, kartlagt vårt immunförsvar och utvecklat vaccin. Vi uppmärksammar också litteratur- och ekonomipristagares perspektiv på epidemiers inverkan på liv och samhälle.

Det första viruset som upptäcktes

Sedan 1800-talet har det stått klart att många sjukdomar orsakas av mikroskopiska bakterier som inte går att se med blotta ögat. Det visade sig också att det fanns ännu mindre smittobärare – virus. Forskning om virus har belönats med åtskilliga Nobelpris.

Tobacco mosaic virus symptoms tobacco
Planta smittad med tobaksmosaikviruset Foto via Wikimedia Commons

Virus angriper både djur och växter. Tobaksplantor får ibland skador i form av mosaikliknande mönster på bladen. Dessa orsakas av tobaksmosaikviruset, som vid slutet av 1800-talet blev det första virus som upptäcktes. Viruset har sedan upptäckten varit föremål för omfattande forskning och gett mycket grundläggande kunskap om virus.

Wendell Stanley
Wendell Stanley, som ägnade sin forskning åt tobaksmosaikviruset, syns här på besök i Uppsala 1961. Till höger syns biokemisten Per-Åke Albertsson.  Foto: Upplandsmuseet.

På 1930-talet lyckades Wendell Stanley framställa tobaksmosaikviruset i fast, kristallin, form. Han blev därmed först med att kristallisera ett virus. Därmed visade han att virus är en sorts partiklar och inte ett flytande smittämne, som många dittills trott.

Wendell Stanley tilldelades Nobelpriset i kemi 1946.

Kroppens eget försvar

Immunförsvaret är kroppens eget försvar mot angrepp av virus eller bakterier. En rad Nobelpristagare har utforskat immunförsvaret och bidragit till utvecklingen av vaccin.

Kroppens eget försvar

Paul Ehrlich var en av pionjärerna i den forskning om immunförsvaret som växte fram under slutet av 1800-talet. Ehrlich var den som först använde termen “antikropp”.

Paul Ehrlich samarbetade med Emil von Behring i utvecklingen av serumterapi, men fick inte del av det Nobelpris i fysiologi eller medicin som tilldelades Behring 1901. Ehrlich fick i stället dela 1908 års medicinpris med Ilja Metjnikov för deras upptäckter om immunförsvaret.

Ehrlich var också nära vän med en annan av pionjärerna i forskningen om immunförsvaret – Robert Koch. Denne hade fått 1905 års medicinpris för sina studier om tuberkulos.

Skämtteckning
Skämtteckningen visar Emil von Behring som serverar blodserum direkt från hästar.  Bild: Wellcome Library, London. Wellcome Images Lustigen Blattern Published: 1894

När vi angrips av virus eller bakterier går immunförsvaret till motangrepp. Bland annat bildas antikroppar. Dessa kan sedan finnas kvar i blodet och ge immunitet mot senare angrepp. Emil von Behring och andra forskare visade på 1890-talet att antikroppar genom blodvätska, serum, kunde överföras från en människa eller ett djur till andra människor som också blev immuna. Behring lanserade år 1900 serum från immuna hästar som metod för att bota och förebygga sjukdomen difteri.

Emil von Behring tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1901.

För att bekämpa alla virus, bakterier och skadliga ämnen vi kan utsättas för krävs kapacitet att producera en enorm mängd olika antikroppar. Produktionen av antikroppar styrs av gener, men antalet gener är mycket mindre än antalet olika antikroppar som kan produceras.

Tonegawa visade 1976 hur detta är möjligt. Det genetiska materialet i B-celler, en sorts vita blodkroppar, har en förmåga att förflytta sig och bilda nya kombinationer samtidigt som B-cellen utvecklas till att producera antikroppar.

Susumu Tonegawa tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1987. Nobelförsamlingen vid Karoliska Institutet angav i sin förklaring till priset att Tonegawas upptäckter har ökat vår kunskap om hur immunförsvaret är uppbyggt. De öppnar också möjligheter att genom vaccinationer stärka immunförsvarets reaktion mot sjukdomsalstrande mikroorganismer – och även att motverka oönskade reaktioner från immunförsvaret.

DNA, RNA och proteiner

Molekylärbiologin har visat att såväl virus som levande organismer består och styrs av DNA, RNA och proteiner.

DNA RNA proteiner
Del av originalmodell för DNA-struktur, 1953 från Cold Spring Harbor Laboratory Archives Bild: Cold Spring Harbor Laboratory Archives.

Två av molekylärbiologins banbrytare är Alfred Hershey och James Watson. Alfred Hershey, Max Delbrück och Salvador Luria använde från 1940-talet bakteriofager, virus som angriper bakterier, för att studera genetik. I ett experiment bekräftade Hershey och Martha Chase 1952 att organismers gener bärs av DNA-molekyler.

Francis Crick och James Watson klarlade 1953 DNA-molekylens struktur och konstaterade att strukturen kunde fungera som en kod. Detta innebar ett stort steg mot en djupare förståelse av hur gener styr livets processer.

Alfred Hershey, Max Delbrück och Salvador Luria tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1969. Francis Crick och James Watson tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1962.

Sanger
Medical Research Council, Laboratory of Molecular Biology, Cambridge.

Virus har liksom levande organismer en arvsmassa som bärs av DNA eller RNA. Analys av DNA och RNA från virus är viktig i virusforskning och även för att avgöra om en person är smittad av ett virus. Bilden är framtagen av Frederick Sanger, som utvecklade en analysmetod för DNA. Ur ränderna på bilden kan den genetiska informationen i DNA utläsas. Frederick Sanger och Walter Gilbert tilldelades Nobelpriset i kemi 1980 för sina metoder för DNA sekvensering. De delade priset med Paul Berg, som utvecklade en metod att ändra i DNA. Sanger hade redan 1958 tilldelats Nobelpriset i kemi för analyser av proteiner.

Spanska sjukan

Pete Doherty
Nobelpristagare Peter Doherty kan allt om pandemier som spanska sjukan. På bilden föreläser han på ett arrangemang under Nobelveckan 2019. © Nobel Prize Outreach. Foto: Henrik Jansson

Spanska sjukan orsakades av ett influensavirus. Förläggningar med amerikanska soldater vid slutet av första världskriget var sannolikt en viktig inkörsport för smittan i Europa. Första världskriget hade just avslutats och under pandemin skördades ännu fler liv. Till skillnad från den pandemi som pågår nu så var de flesta dödsoffren i spanska sjukan unga vuxna, som i övrigt var vid god hälsa. Mellan 50 och 100 miljoner människor dog i pandemin.

Den internationella hjälporganisationen Röda korset, som fått Nobels fredspris för sina insatser under kriget, deltog även i kampen mot spanska sjukan. Internationella Röda Korskommittén tilldelades Nobels fredspris 1917, 1944 och 1963.

1918FluVictimsStLouis
Personal från Röda Korset ordnar transport för människor som drabbats av spanska sjukan i Saint Louis i USA. Oktober 1918. Image: National Archives

En Nobelpristagare som forskat kring pandemier är Peter Doherty. Hans forskning handlar framför allt om hur immunförsvaret fungerar, men i boken Pandemics från 2012 anlägger han ett bredare perspektiv på pandemier.

I sin Nobelprisbelönade forskning på 1970-talet studerade Doherty hur immunförsvaret känner igen virusinfekterade celler. En sorts vita blodkroppar, T-celler, dödar virusinfekterade celler, men bara om de känner igen både främmande ämnen – virus – och vissa ämnen från kroppens egna celler. Upptäckten har gett en viktig grund för vaccin och läkemedel mot sjukdomar. Peter Doherty och Rolf Zinkernagel tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1995.

I detta samtal – Allt du vill veta om pandemier men inte vågat fråga – samtalar Peter Doherty med författaren Hanne-Vibeke Holst som skrivit boken Som pesten. Bland annat berättar Peter Doherty om varför spanska sjukan kom att heta just spanska sjukan. Samtalet leds av vetenskapsjournalisten Amina Manzoor.

Polio

Polio physical therapy
Foto: Charles Farmer/CDC

Sjukdomen polio drabbar ofta barn och unga kan leda till en bestående förlamning, därför har den också kallats för just barnförlamning. Polio är ett väldigt smittsamt RNA-virus som tillhör släktet enterovirus. Viruset smittar endast människor och kommer in i kroppen via droppsmitta så som nysningar och hosta, eller via kontakt infekterade personers avföring. Vanligtvis infekterar polio våra luftvägar och tarmkanal, men för vissa smittade sprider sig dock viruset till ryggmärgen och kan då orsaka förlamning.

Vaccin är ett sätt att hjälpa vårt immunförsvar i kampen mot virus. Immunförsvaret är kroppens eget försvar mot angrepp av virus eller bakterier. En rad Nobelpristagare har utforskat immunförsvaret och bidragit till utvecklingen av vaccin.

S l1600
Time Magazine

En av dem som har utforskat immunförsvaret och bidragit till utvecklingen av vaccin är John Enders. Han har kallats “de moderna vaccinens fader”. Här syns han på omslaget av Time magazine från november 1961. John Enders, Thomas Weller och Frederick Robbins lyckades 1949 odla polioviruset i laboratoriemiljö. Detta var första gången forskare lyckades odla ett virus, något många trott vara omöjligt. Forskningen blev avgörande för utvecklingen av ett vaccin mot polio. John Enders, Thomas Weller och Frederick Chapman Robbins tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1954.

Sedan ett vaccin mot polio introducerades 1955 har förekomsten av sjukdomen minskat betydligt.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) finns nu polio kvar främst i Afghanistan, Nigeria och Pakistan där endast ett fåtal fall rapporteras per år.

Senare studerade Enders tillsammans med Thomas Peebles viruset som orsakar mässling och lyckades vid början av 1960-talet utveckla ett vaccin mot sjukdomen.

Hepatit B

Viruset kan bäras av människor utan att de blir sjuka. Upptäckter på 60-talet möjliggjorde såväl vaccin som tester för att hindra spridning.

Apa
Foto: Chromatograph

Hepatit B kan smitta människor och apor. Det är vanligast i Västafrika söder om Sahara. Sjukdomen förekommer även i resten av Afrika, samt i områden från Kaspiska havet och bort mot Kina och Korea, och vidare ner mot Sydostasien.

Baruch Blumberg upptäckte viruset bakom sjukdomen hepatit B och utvecklade ett vaccin mot sjukdomen. Hepatit eller gulsot finns i olika varianter av och har sin grund i inflammation i levern.

I samband med undersökningar av blodproteiner från människor i olika delar av världen upptäckte Baruch Blumberg vid slutet av 1960-talet oväntat ett smittämne för hepatit B. Han visade att smittämnet var kopplat till ett virus av tidigare okänd typ. Viruset kan bäras av människor utan att de blir sjuka. Upptäckterna möjliggjorde såväl vaccin som tester för att hindra spridning vid blodtransfusioner. Baruch Blumberg tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1976.

Baruch Blumberg har sammanfattat vad Nobelpriset betytt för honom.

”Nobelpriset har gett mig många möjligheter som jag annars inte skulle ha fått. Jag har genom åren haft förmånen att få träffa många andra pristagare och deras familjer. Jag har också regelbundet deltagit i storslagna evenemang i Stockholm och på andra platser. Det har berikat min familj och mitt liv som forskare. Jag har fyra barn och nio barnbarn. Vi spenderar mycket tid med dem – de är våra ögon in i framtiden.”

Se vår museipedagog Peter Järver berätta mer om virussjukdomen som trots ett framtaget vaccin idag är vida utbredd i världen.

Gula febern

Varje år dör cirka 30 000 människor av gula febern. På 1930-talet utvecklades ett vaccin. Ett arbete som tilldelats till Nobelpriset.

USCampHospital45InfluenzaWard
Bilden visar isolering av patienter med gula febern i ett sjukhus i Brasilien vid början av 1900-talet. Foto via Wikimedia Commons

Gula febern är en allvarlig sjukdom som orsakas av ett virus och sprids av myggor i tropiska delar av Afrika och Sydamerika.

Varje år orsakar gula febern cirka 200 000 sjukdomsfall och 30 000 dödsfall. Man kan tro att antalet smittade skulle minska, men sedan 1980-talet har antalet fall av gula febern tyvärr ökat. Detta tros bero på att fler människor lever i städer, att vi reser mer än tidigare och en ökad klimatpåverkan.

Eftersom det inte finns något botemedel mot sjukdomen är förebyggande vaccinering en väldigt viktig åtgärd. Max Theiler lyckades på 1930-talet överföra viruset till möss, vilket öppnade vägen för fördjupade undersökningar. När viruset överfördes mellan möss erhölls en försvagad form av viruset som gjorde apor immuna. 1937 lyckades Theiler få fram en ännu svagare variant av viruset. Denna variant gick att använda som vaccin för människor. Vaccinet är väldigt effektivt och ger sannolikt livslångt skydd mot infektionen.

Max Theiler tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1951. I sitt tacktal på Nobelbanketten sade han:

”Att anses vara värdig ett Nobelpris – den högsta äran som en forskare kan få – ger mig en stark känsla av tillfredställelse. Det är ett konkret bevis för att mitt arbete har ansetts bidra till mänsklighetens största nytta. Det är sannerligen väldigt glädjande.”

Hiv och aids

Under tidigt 1980-tal började det komma rapporter om att unga män led av ovanliga infektioner och cancerformer som normalt bara drabbar patienter med försvagat immunförsvar. Det visade sig vara en tidigare okänd epidemi, hiv, som snabbt spred sig över världen.

FrancoiseBarre Sinoussi
Françoise Barré-Sinoussi International AIDS Society och Marcus Rose

Hiv, som är en förkortning av humant immunbristvirus, är ett sexuellt överförbart retrovirus som angriper vårt immunförsvar. En obehandlad infektion leder slutligen till aids, eller förvärvat immunbristsyndrom som det heter på svenska. År 2008 tilldelades de franska forskarna Luc Montagnier och Françoise Barré-Sinoussi Nobelpriset i fysiologi eller medicin för upptäckten av humant immunbristvirus.

Här kan du se en intervju där Françoise Barré-Sinoussi berättar om hur det är att träffa patienter som drabbats av det virus hon upptäckte.

Klassen retrovirus som hiv tillhör, är ett virus som infogar sina gener i värdcellens arvsanlag. När virusgenerna har blivit infogade i arvsanlagen, kan värddjuret, i det här fallet den smittade människan, aldrig bli av med viruset utan kommer bära på viruset i resten av sitt liv.

Däremot kan moderna behandlingar med bromsmediciner hålla virushalten i blodet på en så låg nivå att immunförsvaret inte slås ut, och den smittade inte utvecklar aids. I dag är den förväntade livslängden för hivpositiva i Sverige under behandling i stort sett densamma som för icke hivsmittade.

Men alla har inte tillgång till dessa bromsmediciner. Man beräknar att ungefär 37 miljoner människor världen över är smittade av hiv, och viruset har hittills skördat cirka 35 miljoner människoliv. 2018 beräknades över 4 000 människor smittas av hiv varje dag, och varje dag beräknades omkring 2 000 människor dö i sjukdomar relaterade till hiv.

Françoise Barré-Sinoussi - Puppets
Foto: Nanaka Adachi. © Nobel Prize Outreach.

Förutom sin grundforskning om hiv-viruset har Françoise Barré- Sinoussi engagerat sig i hälsovården i låg- och medelinkomstländer. Hon har arbetat med Världshälsoorganisationen WHO och utvecklat vetenskapliga samarbeten med flera länder i Afrika och Asien. Under en längre vistelse i Vietnam på 1990-talet besökte hon Thang Long Water Puppet Theater i Hanoi och fick där dessa dockor av vietnamesiska kolleger. För henne representerar för de vardagsliv, kultur och traditioner som hon personligen lärt sig mycket av, och även hennes kärlek till teatern. Dockorna har donerats till Nobelprismuseet av Françoise Barré-Sinoussi.

Coronaviruset

Den 11 mars 2020 meddelade Världshälsoorganisationen WHO att spridningen av coronaviruset ska klassas som en pandemi det vill säga en infektionssjukdom som sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen i varje land.

Novel Coronavirus SARS CoV 2
Foto: NIAID-RML.

SARS-CoV-2, eller severe acute respiratory syndrome coronavirus 2, som betyder ungefär ”allvarligt akut respiratoriskt syndrom-coronavirus 2” på svenska, är ett RNA-virus från familjen coronavirus som orsakar luftvägssjukdomen covid-19.

Viruset upptäcktes i slutet av förra året i provinsen Wuhan i Kina och orsakar i de allra flesta fall mildare sjukdomssymtom som går över inom två veckor. Men ibland, främst hos vissa grupper som äldre och personer med vissa andra bakomliggande sjukdomar, blir infektionen allvarligare och kan leda till döden.

Viruset tros ha zoonotiskt ursprung, det vill säga att det har överförts till människan från ett annat djur. Varifrån ursprunget till sjukdomen kommer, det vill säga från vilket värddjur som viruset härstammar, är ännu okänt. Viruset har dock nära genetisk likhet med ett coronavirus som vissa fladdermöss bär på, vilket kan tyda på att det är därifrån viruset kommer.

COVID

Modellen avbildar viruset SARS-CoV-2, som orsakar sjukdomen covid-19. Det klotformiga skalet är ett hölje av fettliknande ämnen. Innanför höljet finns proteiner bundna till RNA-molekyler, som bär virusets arvsmassa. Ur höljet sticker det ut korta utskott av protein samt längre taggar av glykoprotein som fäster vid receptorer på ytan av celler som angrips. Taggarna som är grövre mot toppen ger viruset ett utseende som påminner om solens korona. Detta har gett coronavirusen deras namn.

Provtagning är ett viktigt redskap för att kartlägga och förhindra smittspridning under en epidemi. En typ av test undersöker om en person är smittad genom att söka efter spår av virusets genetiska material RNA. Provet tas med en pinne som förs ned i svalget. För analysera de små mängder av RNA eller DNA som fångas upp används PCR-teknik. Denna teknik uppfanns av Kary Mullis 1983 tio år senare tilldelades han Nobelpriset i kemi.

En annan typ av test söker efter antikroppar mot viruset i blodet. Detta ger en indikation om en person har haft sjukdomen.

Virus fångas på bild

Virus är oerhört små och kan inte ses i vanliga mikroskop. Elektronmikroskopet, som uppfanns på 1930-talet, gjorde det möjligt att skapa bilder av betydligt mindre objekt än tidigare.

TobaccoMosaicVirus
Foto: Wikimedia Commons.

Sedan 1800-talet har det stått klart att många sjukdomar orsakas av mikroskopiska bakterier som inte går att se med blotta ögat. Det visade sig också att det fanns ännu mindre smittobärare – virus.

Virus är oerhört små och kan inte ses i vanliga mikroskop. Bilden, som är tagen med elektronmikroskop, visar tobaksmosaikvirus i ca 160000 gångers förstoring.

Elektronmikroskopet, som uppfanns av Ernst Ruska och Max Knoll 1933, gjorde det möjligt att skapa bilder av betydligt mindre objekt än tidigare. Ernst Ruskas bror Helmut Ruska, som var läkare och biolog, använde tidigt elektronmikroskopet för att avbilda bland annat virus.

Tobaksmosaikviruset blev det första virus som fångades på bild.

Genom utveckling av elektronmikroskopen har allt bättre bilder kunnat skapas.

Ernst Ruska tilldelades Nobelpriset i fysik 1986 tillsammans med Gerd Binnig och Heinrich Röhrer, som utvecklade svepelektronmikroskopet.

Pandemier och litteratur

När epidemier och pandemier drabbar världen påverkas inte bara människors fysiska hälsa utan även livsföring, tankar och känslor. Nobelpristagare i litteratur har påverkats av epidemier och skrivit om livet under verkliga och fiktiva epidemier.

Olga Tokarczuk
Olga Tokarczuk besökte Nobelprismuseet under Nobelveckan 2019. Foto: Clément Morin.© Nobel Prize Outreach.

Coronakrisen har haft en djup påverkan på våra liv och vår syn på det. Olga Tokarczuk är en av de författare som reflekterat över detta.

Tokarczuk menar att coronaviruset skakar föreställningen att vi är skapelsens herrar och har kontroll över världen. Hon undrar om pandemin har tvingat oss till en långsammare och mer naturlig rytm i livet, men oroas av hur den kan bidra till misstänksamhet mot främlingar och ökad ojämlikhet mellan människor.

”Viruset fick oss att bli medvetna om att oavsett hur svaga eller försvarslösa vi känner oss, finns det människor runt omkring oss som är ännu svagare och behöver hjälp. Det påminde oss om hur ömtåliga våra gamla föräldrar och morföräldrar är och hur mycket de förtjänar vår omsorg. ”

Olga Tokarczuk i Dagens Nyheter.

Orhan Pamuk tilldelades Nobelpriset i litteratur 2006. Han har i flera år arbetat på en roman om en böldpestepidemi som drabbade framför allt Asien 1901. Under coronakrisen har han reflekterat över likheter mellan den pågående pandemin och epidemier tidigare i historien. 

Finns det några likheter mellan den nuvarande coronaviruspandemin och utbrott av kolera och pest i historien? Det finns ett överflöd av likheter. Genom mänsklighetens och litteraturens historia är inte bara bakterier och virus gemensamma nämnare, utan dessutom har våra spontana reaktioner ständigt varit desamma.

Orhan Pamuk i Svenska Dagbladet.
Orhan Pamuk
Foto: Shutterstok
Albert Camus
Albert Camus, 1948. Foto: The New York Times. Nobelstiftelsens arkiv.

T.S. Eliots diktverk The Waste Land (Det öde landet) från 1922 fångar den pessimistiska stämningen efter det förödande första världskriget och den dödsbringande spanska sjukan. Både Eliot och hans hustru hade själva drabbats av spanska sjukan i december 1918. Eliot skrev verket under sin återhämtning från sjukdomen. Bilden av Eliot är tagen 1923. Han  tilldelades Nobelpriset i litteratur 1948. Här följer ett utdrag ur The Waste Land:

Vad kan slå rot, och vilka grenar växer
ur grus och bråte? Du människobarn,
vad vill du svara eller gissa-allt du känner
är bilder, splittrade under solens tyngd,
där döda träd ej skänker någon skugga, syrsan ingen lättnad
och torra stenen inget sorl av vatten. Blott här,
här finns det skugga under den röda klippan,
(kom hit i skuggan av den röda klippan),
så skall jag visa dig något annat
än skuggan, som kliver bakom dig om morgonen,
och skuggar. som växer för att möta dig om kvällen;
jag skall visa dig ångest i en handfull stoft.

Två andra litteraturpristagare är Albert Camus och Jose Saramago. Albert Camus La Peste (Pesten) från 1957 skildrar livet under en pestepidemi i den algeriska staden Oran. Boken använder epidemin för att resa frågor om människans öde och villkor. Som utgångspunkt och källmaterial använde Camus en koleraepidemi som drabbade Oran 1899. Han förlade dock handlingen till 1940-talet. I boken skildras olika människors perspektiv och sätt att handla i den krisartade situationen. Boken har också tolkats symboliskt med pestepidemin som en symbol för den nazistiska ideologin.

Jose Saramagos roman Ensaio sobre a Cegueira (Blindheten) från 1995 skildrar hur en oförklarlig epidemi av blindhet bryter ut i en stad och hur samhället bryts ned. Hos Saramago blir smittan en liknelse för hur ignorans, rädsla och egoism kan sprida sig som en löpeld i ett samhälle. Romanen är en allegori som lånar tankar från Platons berömda grottliknelse om skillnaden mellan sinnevärlden och idévärlden. Vad är det vi kan uppleva med våra sinnen och vad är idéerna som bär upp ett samhälle? Bokens olika karaktärer drabbas på olika sätt av smittan, inte alla blir blinda. Frågan är vilket som är värst; att förlora sin syn eller att vara den ende seende i en civilisation där all moral plötsligt blivit relativ i takt med att blindheten sprider sig.

Albert Camus tilldelades Nobelpriset i litteratur 1957 och Jose Saramago tilldelades Nobelpriset i litteratur 1998.

Ekonomipristagare i debatten

Pandemier har en djupgående inverkan på samhällsekonomin. Paul Romer och Paul Krugman är två ekonomer som uttalat sig under coronakrisen.

Paul M. Romer official Nobel portrait
Foto: A. Mahmoud. © Nobel Prize Outreach.

Paul Romer har uttryckt oro över pandemins effekter på samhällsekonomin, men har en positiv inställning till teknikens möjligheter. Han har bland annat förespråkat omfattande provtagningar. De som är smittade får stanna hemma i två veckor, medan andra kan arbeta och på andra sätt delta i samhällslivet.

Till tidningen Dagens Nyheter säger han:

”De som säger att det här inte går har fastnat i en passivitet, en inlärd hjälplöshet. I stället borde vi tänka att människor är smarta, och att vi har hela våra ekonomier till vårt förfogande. ”

Paul Romer tilldelades priset ”för att ha integrerat teknisk utveckling i långsiktig makroekonomisk analys”. Hans insats var att visa hur marknadskrafter styr företags benägenhet att ta fram nya idéer och innovationer.

I sin Nobelföreläsning från 2018 utvecklar han sina tankar utifrån rubriken Possibility of Progress.

Paul Krugman
Foto: U. Montan. © Nobelstiftelsen.

Paul Krugman har påtalat riskerna för nya utbrott om samhället öppnas upp för snabbt och förespråkat omfattande testning och smittspårning. I New York Times utvecklar han sina tankar under rubriken How to Create a Pandemic Depression.

Paul Krugman tilldelades Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2008. Tio år senare tilldelades Paul Romer ekonomipriset.

Chokladmedaljer
Foto: Alexander Mahmoud © Nobel Prize Outreach

Butik

I butiken hittar du böcker, presenter och souvenirer som anknyter till museets utställningar, Nobelpriset och Alfred Nobel.

Barn tittar i Nobelprismuseets utställning
Foto: Clément Morin © Nobel Prize Outreach

Barn och familj

Experimentera i verkstaden, klura i barnrummet, eller gå en tipspromenad.

Medlemskap

Bli medlem, upptäck mer

Som medlem får du fri entré till museet och rabatt i butiken och bistron. Dessutom får du förtur och rabatter på konserter, vernissage, samtal och föredrag.

Person tar bild på en stor digitalskärm med färgmönster
Foto: Clément Morin © Nobel Prize Outreach

Program

Fredagskvällar på museet

Utforska museets program. Upplev allt från konserter, litterära samtal, föredrag och performances till mat- och dryckesprovningar.