Forskarhjälpen
Pollenjakten
2021 års projekt i Forskarhjälpen.
Projektet handlade om att pollen och pollinatörer.
Pollenjakten blir den elfte upplagan av Forskarhjälpen och i år kommer eleverna att samla in viktig data om pollinatörer och pollen tillsammans med forskaren Natuschka Lee vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå Universitet.
De pollinerande insekterna är helt grundläggande för vår fortlevnad. Det är tack vare dem vi kan odla och skörda grödor. Utan pollinatörer får vi varken frukt, grönsaker eller vackra blommor – därför behöver forskare få mer kunskap om hur de fungerar och kan samexistera med oss människor. Här kan elevernas arbete bli till stor hjälp!
Biodlare blir länken för att kartlägga pollinatörernas beteenden
I Pollenjakten fokuserar vi på pollen som bin samlar in för att få den näring de behöver. Genom det samarbete som Natuschka Lee och hennes forskarlag har med svenska biodlare, får vi tillgång till pollen från olika delar av landet. Det är detta pollen som eleverna sedan ska arbeta med i skolan. Forskningsuppgifterna kommer även att innebära exkursionsövningar utomhus kopplade till pollinatörer och växter.
För att få ökad förståelse för pollinatörernas viktiga roll i ekosystemet, kommer eleverna att sätta in resultaten i ett större ekologiskt sammanhang.
Elever och lärare blir medforskare
Forskarhjälpen drar igång efter sommarlovet och under hösten arbetar eleverna med forskningsuppgifter i grupper. Klassen håller även kontakt med forskaren för avstämningar. Under hösten rapporterar eleverna in resultaten till forskaren som analyserar materialet.
Eftersom ett av målen med Forskarhjälpen är att eleverna ska få insyn i en forskares liv, så är en av uppgifterna att göra en vetenskaplig poster som beskriver deras forskning och resultat från Pollenjakten. Postrarna ingår sedan i en tävling där olika priser delas ut baserat på vetenskaplighet, kreativitet och design.
Vad ska vi göra?
Många känner idag till hotläget kring pollinatörer och många försöker därför hjälpa pollinatörerna med att så ut blomsterfröer, sätta upp insektshotell eller återskapa habitat som gynnar dem. Detta är en viktig mjukstart men det krävs fler konkreta åtgärder, som i sin tur är beroende av mera kunskap och därmed forskning om pollineringsekologin i Sverige.
Genom Forskarhjälpen vill vi med elevernas hjälp få fram aktuell data kring vilka växter bin besöker i olika delar av Sverige. Vi vill också med detta projekt öka kunskapen om Sveriges pollinatörer, vilka stödåtgärder det finns i Sverige för dessa, vad jag själv kan göra för att gynna pollinatörernas överlevnad, samt inspirera landets skolor till att sprida denna kunskap vidare.
Varför ska vi göra detta?
Sverige är ett långt land med olika typer av landskap och därmed finns det också olika pollinatörer och växter. Här kommer eleverna få bra möjligheter till att lära sig om Sveriges biologiska mångfald och regionala skillnader. För att kunna erbjuda pollinatörerna optimala stödåtgärder i olika delar av Sverige är det viktigt att vi utforskar deras behov och vilka hotbilder de utsätts för. Vi kommer att lägga fokus på fyra frågor:
🐝 Vilka pollinatörer finns det i Sverige och var?
🌸 Vilka växter pollineras av honungsbin i olika delar av Sverige?
🦋 När finns det risk för att honungsbin konkurrerar med vilda pollinatörer?
🍯 Hur skadefria är biprodukterna som bina producerar och varför?
Hur ska vi göra detta?
Det finns många olika sätt att planera aktiviteter för dessa frågeställningar. För att kunna göra det enkelt och riskfritt för skolorna har vi valt att studera bipollen som samlas in med hjälp av pollenfällor hos biodlare runt om i Sverige. Dessa bipollenprover kommer att skickas till skolorna och eleverna får räkna, sortera efter färg samt mikroskopera pollenkornen och identifiera från vilka växter de härstammar med förenklade identifieringsnycklar, som alla klasser kommer att få. Utifrån detta arbete kan vi se vilka växtgrupper biet har besökt och hur ofta.
Efter en grov identifiering av vilka växter som honungsbin har samlat in pollen från, får eleverna träna på att söka i olika databaser, där vi tar reda på hur naturens beskaffenhet ser ut med dess växter, djur och naturliga pollinatörer. På detta sätt undersöker vi även vilken klimatzon vårt bisamhälle befinner sig i, hur väderförhållandena har varit under biets insamlingsperiod för pollen, samt om det råder konkurrens mellan honungsbin och naturliga pollinatörer. Vår forskargrupp kommer även att parallellt med elevernas arbete utföra kompletterande analyser, t ex innehåll av pesticider, på ett urval av dessa pollenkorn och den honung som har producerats vid de olika bisamhällena. Eleverna kommer att få tillgång till dessa data och får därmed en möjlighet till att sätta in sina data i ett större sammanhang och sedan kunna resonera kring antropogena effekter på naturliga ekosystem.
Material
Forskarhjälpen
Bakteriejakten
Bakteriejakten är den femtonde upplagan av Forskarhjälpen. 2024 kommer eleverna att kartlägga samt samla in prover från förskolegårdar. Insamlade prover analyseras vid Karolinska institutet i Stockholm och kommer att utgöra ett unikt forskningsunderlag.