Skip to header Skip to main content Skip to footer

Ett nytt sätt att mäta välfärd

Amartya Sen föddes den 3 november 1933 i Västbengalen, Indien, i en familj av lärare och akademiker. Hans födelseort, Santiniketan, var campus för Visva-Bharati, en skola och kulturinstitution som grundats av Nobelpristagaren i litteratur Rabindranath Tagore.

032416 Sen Amartya 126
Amartya Sen. Foto: Stephanie Mitchell/Harvard University

Under sina tidiga år bodde Sen i Dhaka (i dag Bangladesh) där hans pappa arbetade som kemilärare. Men när den japanska armén gick in i östra Indien under andra världskriget beslutade Sens föräldrar att det var säkrast att han flyttade tillbaka till Santiniketan för att bo hos sin mormor och morfar. Den öppna och frisinnade skolan hade stor betydelse för hans uppväxt.


“(…) det var framförallt i Tagores skola som min syn på utbildning formades”

Amartya Sen, i sin biografi

Amartya_Sen_Cambridge.jpg
Amartya Sen, Trinity College, Cambridge, 1958. Foto med tillstånd av Amartya Sen

År 1943 drabbades Västbengalen av en svältkatastrof som krävde mellan två och tre miljoner människoliv. Den då nio år gamla Sen och hans familj påverkades inte direkt av svälten, eftersom den främst drabbade fattigare familjer. Sen började fundera över klassaspekterna på svälten när han senare studerade nationalekonomi i Kolkata, Indien (dåvarande Calcutta). Bengalkatastrofen kom att spela en central roll i hans framtida forskning.

Strax innan Sen fyllde 20 år flyttade han till England för att fortsätta sina studier i nationalekonomi. I Cambridge hamnade han i en miljö präglad av livliga debatter om välfärd och ekonomi.

Sen var intresserad av social rättvisa och fattiga människors ekonomiska villkor. Han påverkades starkt av boken Social Choice and Individual Values från 1951, skriven av nationalekonomen Kenneth Arrow, som senare tilldelades ekonomipriset.

Arrows påverkan

Kenneth Arrows bok behandlar en grundläggande fråga: hur en grupp människor kan fatta rättvisa, effektiva och logiska beslut tillsammans när alla har olika individuella preferenser. Han formulerade fyra grundläggande villkor som varje rimligt röstningssystem borde uppfylla och visade matematiskt att det är omöjligt att konstruera ett system som alltid uppfyller samtliga villkor samtidigt när det finns tre eller fler alternativ att välja mellan.

Kenneth J. Arrow
Kenneth Arrow. Foto från Nobelstiftelsens arkiv.

Sen inledde därefter sin egen forskning om teorin för kollektiva val (social choice theory). Från 1960-talet till 1980-talet vidareutvecklade han området och bidrog till nya perspektiv.

Välfärdsindex och Human Development Index

Amartya Sens forskning om kollektiva val fick stor betydelse för hur välfärd och fattigdom kan mätas.

Om vi vill jämföra välfärdens fördelning mellan olika länder, eller studera förändringar inom ett land, behöver vi verktyg för att mäta skillnader i välfärd eller inkomster. Ett problem med många vanliga mått, såsom BNP per capita, var att de endast beskrev genomsnittliga förhållanden. Sen utvecklade alternativa mått som också tog hänsyn till hur jämnt inkomsterna var fördelade mellan medborgarna.

Han introducerade också förmågeansatsen (capability approach). Enligt Sen räcker det inte att fokusera på människors resurser och inkomster; det är också viktigt att väga in deras möjligheter att välja och leva ett liv som de värdesätter. Därför bör till exempel hälsa vägas in när man mäter välfärd.

De här idéerna bidrog till utvecklingen av ett nytt mått på mänsklig utveckling, något som tidigare inte hade funnits med i ekonomiska jämförelser. År 1990 introducerades FN:s Human Development Index (HDI). Syftet med HDI var att inte bara mäta inkomst, utan att också ta med faktorer som förväntad livslängd och utbildning. Genom att visa hur mänsklig utveckling skiljer sig mellan länder kunde indexet påverka regeringars politiska prioriteringar. HDI är fortfarande ett viktigt verktyg för att mäta människors välbefinnande.

Amartya_Sen_Garden.jpg
Amartya Sen läser i trädgården i Pratichi. Foto med tillstånd av Amartya Sen.

Fattigdom och svält

Fattigdom och svältkatastrofer var återkommande teman i Sens forskning. En av de svältkatastrofer han studerade var Bengalkatastrofen 1943, som han själv hade observerat  som barn. Han ifrågasatte den vanliga uppfattningen att livsmedelsbrist är den viktigaste, eller enda, förklaringen till svält. I stället visade han hur sjunkande löner, arbetslöshet, stigande matpriser och bristfälliga distributionssystem kunde leda till att vissa grupper i samhället svalt, trots att det kunde finnas tillräckligt med mat totalt sett.

Detta arbete bidrog till utvecklingen av ytterligare ett mått: FN:s fattigdomsindex, som liksom HDI väger in hälsa, utbildningsnivå och andra faktorer utöver inkomst för att beskriva hur människor upplever fattigdom.

Genom sin forskning om fattigdom har Sen påverkat beslutsfattare att inte bara reagera på akut nöd, utan också att hitta sätt att ersätta de fattigas förlorade inkomster genom riktade insatser.

År 1998 tilldelades Amartya Sen Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne ”för sina bidrag till välfärdsekonomin”.

I sitt tal vid Nobelbanketten i december samma år passade Amartya Sen på att hylla Rabindranath Tagore, på vars skola allt en gång i tiden började.

“Som Tagore uttryckte det: ’Allt det som vi förstår och uppskattar i människors skapelser blir omedelbart vårt eget, oavsett var det har sitt ursprung.’ Hans universalistiska, toleranta och rationalistiska ideal har haft ett starkt inflytande på mitt tänkande, och jag återkommer ofta till dem i dessa splittrade tider.”

Amartya Sen i sitt tal på Nobelbanketten 1998
Illustration från ett dataspel, som visar en tecknad ö med byggnader på
Illustration från spelet Ruler of Breadonia © Nobel Prize Outreach

Spela och lär dig om ekonomi

Vad skulle hända om du styrde ett land?

Har du det som krävs för att ansvara för ett lands ekonomi? Njut av hur ekonomin växer – men se upp så att din befolkning inte hamnar i kläm.

När spelet är slut får du reda på hur bra det gick för dig. Du kan också jämföra dina resultat med verkliga exempel på länder. Antar du utmaningen?