Simon Kuznets – ekonomen bakom BNP-måttet
Simon Kuznets föddes i Ryssland (nuvarande Belarus) 1901. Han studerade nationalekonomi och statistik vid universitetet i Charkiv (nuvarande Ukraina). 1922 vann Vladimir Lenins röda armé det fem år långa inbördeskriget i Ryssland, vilket ledde till att Sovjetunionen bildades. I samband med detta emigrerade familjen Kuznets till USA.
I USA ändrade familjen sitt efternamn till Smith, men Simon Kuznets behöll sitt ursprungliga efternamn. Han avslutade sina studier vid Columbia University och året därpå började han arbeta vid National Bureau of Economic Research, där han samarbetade med organisationens grundare, Wesley Mitchell – en person som han, enligt vad han själv uttryckte i sin biografi, stod i stor intellektuell tacksamhetsskuld till. Det var också där han träffade sin blivande hustru, Edith. De gifte sig 1927 och fick två barn.

Hur BNP-måttet kom till
När Simon Kuznets kom till USA på 1920-talet blomstrade landets ekonomi. Ny, modern teknik – elektricitet, bilar, radio, film och telefoner – fanns tillgänglig för en stor del av befolkningen. De goda tiderna fick också många människor att investera sina pengar i aktier (ägandeandelar i företag). Det glada årtiondet varade dock inte. År 1929 sjönk aktiekurserna, vilket kulminerade i en börskrasch. Människors aktier var nu nästan värdelösa. Miljontals människor blev arbetslösa, konsumenterna slutade spendera pengar, och kraschen utlöste en kedjereaktion över hela världen. Krisen, som kallas ”den stora depressionen”, varade i mer än tio år. I USA var nästan 13 miljoner människor arbetslösa 1933, och många saknade mat för dagen eller någonstans att bo.
Politiker och forskare behövde ett sätt att kunna mäta hur ekonomin mådde. Tog de rätt beslut för att förbättra ekonomin? Gav det resultat?
Simon Kuznets tog fram en lösning för hur man kan mäta ett lands ekonomi. Han utvecklade metoder för att beräkna och standardisera ett mått som kallas BNP, bruttonationalprodukt. BNP mäter det totala värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Allt som du och andra människor och företag köper ingår i BNP-statistiken. Även tjänster räknas med – så om du besöker en läkare, får din cykel lagad eller klipper dig hos frisören så ingår det i BNP.
BNP visar hur stor ett lands ekonomi är. Man kan använda det för att jämföra olika länder med varandra, men också för att se hur mycket ett enskilt land tillverkar och säljer från år till år. Om tillverkningen ökar betyder det oftast att landets ekonomi växer. Genom att hålla koll på BNP under en längre tid kan man se om det går bra eller dåligt för ett lands ekonomi i stort.

“Superkartan” som tog över världen
Kuznets byggde en ”makroekonomisk karta”, en sorts ekonomisk superkarta som kopplade ihop vad vi tillverkar, vad vi köper och vad vi tjänar till en enda stor helhetsbild. BNP hjälpte USA att ställa om till en krigsekonomi under andra världskriget. Tack vare “superkartan” kunde politiker och planerare räkna ut exakt hur mycket producenterna klarade av att producera. Det gjorde att de kunde maximera tillverkningen av vapen, fordon och stridsvagnar utan att det blev kaos eller stopp i fabrikerna.
Sedan 1944 används BNP över hela världen för att mäta hur bra det går för ett lands ekonomi, och målet har sedan dess alltid varit att ekonomin måste fortsätta växa, så kallad ekonomisk tillväxt.
En tidig varning

Om man dividerar ett lands BNP med dess totala befolkning får man BNP per capita. Denna beräkning ger ett genomsnitt som visar hur stort ekonomiskt produktionsvärde som kan tillskrivas varje person i ett land.
BNP och BNP per capita används ofta för att beskriva ett lands ekonomiska utveckling och levnadsstandard – men metoden har sina begränsningar.
Redan 1934 varnade Simon Kuznets den amerikanska kongressen för att fokusera alltför ensidigt på BNP:
”en nations välfärd kan knappast utläsas av ett mått på nationalinkomsten.”
På senare år har BNP fått utstå kritik för att inte ta hänsyn till graden av ojämlikhet när det gäller inkomster och förmögenheter i ett land, och för att utelämna viktiga faktorer som miljökostnader.
Trots den tidiga varningen från dess skapare – och trots kritiken – fortsätter dock BNP att användas över hela världen.

Spela och lär dig om ekonomi
Vad skulle hända om du styrde ett land?
Har du det som krävs för att ansvara för ett lands ekonomi? Njut av hur ekonomin växer – men se upp så att din befolkning inte hamnar i kläm.
När spelet är slut får du reda på hur bra det gick för dig. Du kan också jämföra dina resultat med verkliga exempel på länder. Antar du utmaningen?