Kemipriset 2026 – Molekylära spegelbilder

Vissa molekyler förekommer i två varianter som är varandras spegelbilder. I levande organismer finns dock bara en av spegelbilderna. Forskarna visste att det var teoretiskt möjligt att designa kemiska reaktioner där bara den ena av spegelbilderna skapades, men hur skulle det göras i praktiken? 2026 års Nobelpristagare i kemi har löst denna gåta. Detta är oerhört viktigt vid tillverkning av läkemedel.

Naturen är ensidig

Kemipriset 2026 handlar om organkemi, det vill säga molekyler som innehåller kolatomer och finns i alla levande organismer. Många organiska molekyler kan förekomma i två varianter som är spegelbilder av varandra – precis som våra händer. De får då oftast olika egenskaper.

I naturen är det ovanligt att båda spegelbilderna av en molekyl förekommer. Oftast är det endast den ena spegelbildsvarianten som finns naturligt. Detta kallar kemisterna för homokiralt, efter de grekiska orden för ”samma/lika” och ”hand”. Ett exempel är sockermolekylerna i DNA-spiralen. Det finns två olika spegelbilder av sockermolekylen, men livet använder bara en.

Livets kemi ställer till det

När kemisterna skapar organiska molekyler i laboratoriet för att till exempel tillverka ett läkemedel får de båda spegelbildsvarianterna. Den ena spegelbilden kan då vara det verksamma ämnet och den andra kan i värsta fall orsaka skadliga biverkningar.

En över 100 år gammal gåta får sin lösning

2026 års kemipristagare har upptäckt en lösning på hur man kan få fram den ena av spegelbilderna utan att skapa den andra.

I vanliga kemiska reaktioner bildas båda spegelbilderna. I mitten av 1980-talet kom fransmannen Henri Kagan på hur man kan styra en kemisk reaktion så att man får ett överskott av den ena spegelbilden. Blandningen blir då asymmetrisk.

Med start i mitten av 1990-talet tog japanen Kenso Soai det vidare. Han designade en kemisk reaktion där man i princip bara producerar den ena spegelbilden. Detta hade ingen tidigare lyckats göra – utom livet självt.

Till mänsklighetens största nytta

Tack vare pristagarnas upptäckter har kemisterna fått nya verktyg för att få fram så rena varianter av ett ämne som möjligt. Det är avgörande för läkemedelstillverkningen. Upptäckterna är också viktiga vid framställningen av till exempel smakämnen, doftämnen och kemikalier för jordbruket. Därmed bidrar pristagarnas arbeten till mänsklighetens största nytta, precis som det står i Alfred Nobel testamente.

I den här korta filmen får du veta lite mer om pristagarnas upptäckter och varför de är till mänsklighetens största nytta: