Medicinpriset 2026 – Revolutionerande hjärnforskning

Medicinpriset 2026 handlar om en metod som kallas optogenetik och som används för att utforska hur hjärnan fungerar. Metoden bygger på att nervceller i hjärnan slås på eller slås av med hjälp av ljus. Detta har gjort att deras roll i hjärnan kan studeras. Det kan ge oss en förståelse av hur så skiftande saker som rörelser, rädsla, och sociala beteenden uppstår. Kunskapen ger också forskarna hopp om att kunna utveckla nya behandlingsmetoder för olika sjukdomar.

Hjärnan och nervsystemet

I hjärnan finns omkring 90 miljarder nervceller. De är av många olika typer, som har olika funktioner. Hjärnforskning kan handla om hur olika typer av nervceller i olika delar av hjärnan fungerar. Nervsystemet förbinder hjärnan med resten av kroppen. Hjärnforskning kan därför även handla om hur signaler från ögon och öron omvandlas till sinnesintryck i hjärnan. Eller om hur processer i hjärnan styr musklernas rörelser. Eller om hur minnen, känslor och beteenden formas i hjärnan.

Nervceller och deras funktioner

Länge hoppades forskare på att hitta ett sätt att styra nervceller. Om det gick att slå på och stänga av enskilda celler i en levande hjärna skulle det kunna ge mycket kunskap om hur hjärnan fungerar, till exempel om vilka roller olika typer av nervceller har.

En nyckel till lösningen på problemet fanns hos en encellig grönalg. På algens yta finns ett protein som reagerar på ljus. När ljus träffar proteinet öppnar det sig, och en liten kanal i cellens vägg bildas. Där kan joner (elektriskt laddade atomer) passera och en elektrisk signal skapas i cellen. Proteinet är alltså en ljuskänslig jonkanal som fungerar som en strömbrytare som kan regleras med hjälp av ljus.

Efter att ha hittat den gen som ligger bakom proteinet kunde man föra in genen i andra typer av celler och göra dem känsliga för ljus. Detta gjorde det möjligt att slå på och stänga av olika nervceller med hjälp av ljus.

Metoden har fått namnet optogenetik och kan användas för att undersöka vilka nervceller som till exempel styr smärta, sociala beteenden, törst, belöning och uppmärksamhet. Vidare forskning har gett fler möjligheter att aktivera nervceller. Till exempel har man kunnat styra rörelser hos möss med hjälp av ljus.

2026 års Nobelpristagare i fysiologi eller medicin

Årets medicinpristagare har på olika sätt bidragit till optogenetiken.

Peter Hegemann började studera den ljuskänsliga grönalgen omkring 1990. Tillsammans med Georg Nagel kunde han 2003 visa vilken gen som låg bakom algens ljuskänsliga jonkanal. Karl Deisseroth förde 2005 över genen till nervceller från andra organismer.

Till mänsklighetens största nytta

Upptäckterna har framför allt gett oss möjligheten att fördjupa våra kunskaper om hur hjärnan fungerar. Metoden har också gett hopp om nya behandlingsmetoder. Det kan handla om psykiatriska diagnoser och neurologiska sjukdomar, till exempel depression, ångest, schizofreni, Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. Det pågår också försök att återskapa synen hos människor som blivit blinda av sjukdomen retinitis pigmentosa. Kanske kan metoden också bidra till förbättrade hörselimplantat.

I den här korta filmen får du veta lite mer om pristagarnas upptäckter och varför de är till mänsklighetens största nytta: